Guldauktioner

Pantbanker och guld

Guld auktioner — Sat, 08 Sep 2007 15:14:12 +0000

Pga guldets nästintill konstanta värde är guld den mest populära panten i pantbanksverksamheten. En pantbank fungerar så att en pantbelånare (kund) lånar pengar från en pantbank och lämnar ut sina värdesaker som säkerhet. Pantbanken tar en liten risk när de belånar guld då de vet att de guldföremålen alltid har ett ädelmetallsvärde.

Exempel på guldföremål som pantbanker gärna belånar är:

Guldarmband
Guldhalsband
Andra guldkedjor
Guldringar
Guldbroscher
Guldklockor
Andra guldsmycken

Exempel på pantbanker som jobbar med guld är:

Samtliga ovanstående pantbanker driver dessutom auktioner på Internet. Dessa ”internetauktioner” innebär att du inte behöver vara på plats för att bjuda på varorna, istället kan du registrera dig och bjuda över Internet. Detta nya sätt att arbeta har blivit väldigt uppskattat av pantbankerna men inte minst av kunderna som i de flesta fall aldrig hade deltagit i auktionen om den inte hade hållits på Internet. Mer information om internetauktioner för pantbanker finns på Marcin Nowak.se.

Hur fungerar auktioner?

Guld auktioner — Sat, 08 Sep 2007 14:47:05 +0000

Auktion är ett sätt att bjuda ut varor till försäljning där priset inte är fastställt. En auktion leds av en s.k. auktionsförrättare, som kan ses som lite av en domare som bestämmer hur auktionen fortgår. Den som ger det högsta budet på en vara får rätt men också skyldighet att köpa varan. Det finns två typer av auktioner. Den ena är offentlig auktion och innebär att allmänheten är har tillträda och kan lägga bud på varor som bjuds ut under auktionen. Den andra typen är privat auktion och är, som benämningen avslöjar, endast för inbjudna parter. Normalt startar en auktion med att auktionsförrättaren föreslår ett bud på en vara. Därefter sker budgivning till dess att ett högsta bud har uppnåtts. Det högsta budet befästes med ett klubbslag. Säljaren kan i auktionsvillkoren förbehålla sig fri prövningsrätt. Detta innebär att säljaren har en ytterligare chans att utvärdera huruvida han eller hon vill sälja till det högst uppnådda budet. Man säger att en säljare ha möjlighet att anta eller förkasta ett anbud. Klubbslaget innebär att anbudet accepterats och att avtal gällande auktionen kommit till stånd.

Guldets betydelse i historia och kultur

Guld auktioner — Fri, 07 Sep 2007 18:14:34 +0000

Guldets kännetecken som sällsynt, estetiskt tilltalande, oföränderligt och inte minst lättbearbetat har gjort det till att det användes som smyckesmaterial, som värdebevis men även som symbol för makt och välstånd. Guldets europeiska historia sträcker sig ända till 500 år f.Kr. Det äldsta föremålet av guld i Sverige är en guldspiral som användes som smycke och härstammar från stenåldern.

I samband med handelns framväxt kom metallerna koppar, silver och guld att spela en viktig roll som bytesmedel, en tidig valuta om man så vill. De första mynten anses ha tillverkats i Mindre Asien under 600-talet f.Kr.

Guld blev så småningom grunden i många länders penningsystem. En viktig anledning till detta var att den sammanlagda guldkvantiteten i världen var relativt konstant över århundradena och att man därför vid handeln kunde lita på att guldets värde skulle förbli ganska oförändrat. Upptäckten av Amerika och den efterföljande koloniseringen ledde till ett stort inflöde av guld och andra ädelmetaller till Europa som i sin tur ledde till växande penningmängd och en nära hundraårig inflation. Guld utgjorde så sent som under årtiondena före första världskriget och några år under mellankrigstiden bas för penningsystemet i många länder.

Det finns många uttryck, talesätt och annan symbolik som kretsar kring guld och som visar på en väldigt djupt grundad syn på guld som rent, dyrbart och fyllt av status. Denna syn är inte på något sätt begränsat till västvärlden, man kan därför tala om människans kultur. Exempel på dessa är:

”den gyllene regeln”
”det gyllene snittet”
”egen härd är guld värd”
”allt är inte guld som glimmar”
användningen av guld i vigselringar

Guld har dock inte varit begränsat till dessa roller. Guld har faktiskt väldigt framstående i folksägner och legender över hela världen. Den grekiska mytologin är ett exempel. Ett annat, kanske det största i den kristna världen, är guldkalven som beskrivs i Gamla Testamentet. Detta gjorde i sin tur att guldsmeder och guldsökare fram till upplysningstiden omgärdades av mystik.

Guld inom tandvården

Guld auktioner — Fri, 07 Sep 2007 06:44:32 +0000

I tandvården används guld huvudsakligen för framställning av guldkronor, detta är dock högst ovanligt i Sverige men förekommer mycket i mindre utvecklade länder. Att använda guld för att laga tänder är en mycket gammal metod. Exempel på använd av tandguld går ända till 600-talet f.Kr. Guld är lämpligt för användning i munhålan därför att det är korrosionsbeständigt och har mycket goda gjut- och bearbetningsegenskaper. I princip kan tre olika arbetssätt användas för guldarbeten på tänder:

Tunna guldplåtar som är formpressade så att de har formen av en tandkrona cementeras på en tillslipad tand. Metoden används inte längre i Sverige, men man kan fortfarande se personer från andra länder som har sådana kronor.
Bladguld eller svampguld arbetas in i små uppborrade kaviteter och smids genom mekanisk bearbetning ihop till en guldfyllning. Metoden kallas guldhamring och används numera sällan.
Gjutning av guld sker efter en modell i vax som bäddas in i en gjutmassa. De dentala gjutlegeringarna smälter vid en temperatur av ca 900-1 200 °C. Därutöver används i tandvården fabriksframställda skruvar, kopplingar, stift etc. i guldlegeringar.

För att få en ythårdhet och böjhållfasthet som motstår bit- och tuggtryck använder man endast legerat guld, även kallat ”dentalt hårdguld”. Guldlegeringarna innehåller minst 75 % guld och platina. Resten utgörs av palladium, iridium, silver och koppar. Sammansättningen varierar mellan olika fabrikat. Av estetiska skäl beläggs guldet på synliga delar av tandkronorna med plast eller porslin.

Hur används guld?

Guld auktioner — Fri, 07 Sep 2007 06:39:55 +0000

Guld används oftast legerat och det bildar legeringar med de flesta andra metaller, t.ex. zink, bly, koppar, silver, kvicksilver, nickel, palladium och platina. Guldlegeringar har, liksom rent guld, mycket goda korrosionsegenskaper. Guldlegeringen ökar hårdheten och förbättrar motståndskraften mot nötning men försämrar ibland formbarheten. Halten guld uttrycks i 24-delar (karat).

Legeringar innehållande två eller flera andra metaller förutom guld är vanligast. För guldsmycken används oftast guld–silver–kopparlegeringar (ofta kallade rött, gult eller grönt guld), guld–nickel–kopparlegeringar (vitt guld) och guld–silver–palladiumlegeringar. Guld–kopparlegeringar används som hårdlod i speciella applikationer då hållfasthet även över 500 °C efterfrågas, t.ex. till komponenter i jetmotorer.

Drygt 70% av guldproduktionen i västvärlden användes under 1980-talets andra hälft för juvelerarändamål. Största brukarna av guld inom detta användningsområde var Italien, Indien, Japan och USA. Under samma period användes 11 % för tillverkning av guldmynt och medaljer, 7 % inom elektronikindustrin, 3 % som tandguld och en ungefär lika stor andel till förgyllningar m.m.

Framställning av guld

Guld auktioner — Fri, 07 Sep 2007 06:27:33 +0000

Det mesta av nyproduktionen av guld sker genom gruvbrytning. Efter malning och finfördelning separeras guldet från omgivande bergart. Även bakteriologisk lakning av guldhaltiga mineral används numera i ökande omfattning. Bakterierna luckrar upp den pulveriserade värdmineralen, så att guldet frigörs och kan utvinnas med t.ex. en efterföljande cyanidlakning. Guld i lösa flodsediment kan fortfarande utvinnas genom enkel, manuell vaskning eller genom amalgamering. Guld fås även som biprodukt vid utvinning av andra metaller, främst silver, bly och koppar.

Guld – förekomst och produktion

Guld auktioner — Fri, 07 Sep 2007 06:15:38 +0000

Guld den första metallen som människan lärde känna. I jordskorpan finns i genomsnitt endast ca 0,004 g guld/ton vilket gör guld till en av de mest sällsynta i metallerna som förkommer naturligt.

Förekomst av guld

I jordskorpan förekommer guld mest i ren form eller som legering (dvs blanding med andra metaller). De viktigaste malmbildande guldföreningarna är tellurider av typen (Ag,Au)Te₂. De vittrar lätt och guld kan frigöras i form av sediment innehållande guld bestående av små korv, s.k guldsand.

Rent guld förekommer i naturen väsentligen på två sätt, dels med kvarts som kristallisationsprodukt ur på sprickor i den övre jordskorpan, dels i sedimentära avlagringar som vaskguld, dvs. partiklar varierande i storlek från mikroskopiska fjälliknande korn. Men guld i form av över 100 kg tunga guldklimpar har påträffats. Det mesta guldet utvinns ur de sedimentära fyndigheterna.

Jordens största kända guldtäta område är Witwatersrandområdet i Sydafrika, där framställning av guld pågått sedan 1885. I Nordamerika finns de största guldförande bältena i Canada. Amerikas mest betydande förekomster av guld finns bergstrakter i form av såväl guldförande gångar som vaskavlagringar. Liknande tillgång på guld finns även i Australien, Nya Guinea, Fiji, Indonesien och Nya Zeeland. Sibirien har många av Asiens främsta guldförekomster, men också i Indien finns stora och betydande tillgångar av guld. Europa är relativt fattigt på guld. Här förekommer guldet i Skandinavien (Boliden, Aitik, Enåsen) och i Centraleuropas bergskedjeområden. De mera betydande finns i de ryska Uralbergen.

Under 1970-talet upptäcktes stora förekomster av guld i Brasilien samt även nya mindre i Canada, Australien, Venezuela och Nya Guinea. Dagens kända guldreserverna beräknas vara fördelat på; 40 % i Sydafrika, 35 % i Brasilien och 15 % i f.d. Sovjetunionen. USA, Canada, Australien, Zimbabwe och Ghana har varderas cirka 1-3 % av guldreserverna.

Guldproducenter

Den sammanlagda produktionen av guld under antiken fram till romerska rikets fall uppskattas till ca 10 000 ton. År 1500, vid tiden för Amerikas upptäckt, var världsproduktionen omkring 5 ton/år. År 1700 var den ca 10 ton/år, 1800 ca 15 ton/år och 1848, det år då fyndigheterna i Kalifornien upptäcktes, ca 40 ton/år. Redan 1852 hade världsproduktionen av guld ökat till mer än 200 ton/år.

Sydafrika är världens ledande guldproducent och svarar för cirka 30 % av världens totala produktion av guld. Andra viktiga prducenter av guld är USA, Australien, Canada och Kina. Troligen även f.d. Sovjetunionen varit en betydande guldproducent men exakta uppgifter för detta är idag inte kända.

Sveriges andel av den totala världsproduktionen guld är cirka 0,3 %.